Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2022 Skr. 2022/23:75

Dokument: Skr. 75

Regeringens skrivelse 2022/23:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2022 Skr. 2022/23:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2023 Ulf Kristersson Jessika Roswall (Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2022. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar.

Innehållsförteckning

Inledning 3
Redovisning 4
1. Statsrådsberedningen 4
2. Justitiedepartementet 6
3. Utrikesdepartementet 154
4. Försvarsdepartementet 164
5. Socialdepartementet 174
6. Finansdepartementet 258
7. Utbildningsdepartementet 317
8. Klimat- och näringslivsdepartementet 345
9. Kulturdepartementet 408
10. Arbetsmarknadsdepartementet 427
11. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet 438
Kronologiskt register 521
Utskottsregister 541
1. Konstitutionsutskottet 541
2. Finansutskottet 542
3. Skatteutskottet 546
4. Justitieutskottet 547
5. Utrikesutskottet 550
6. Försvarsutskottet 551
7. Socialförsäkringsutskottet 552
8. Socialutskottet 553
9. Kulturutskottet 555
10. Utbildningsutskottet 556
11. Trafikutskottet 558
12. Miljö- och jordbruksutskottet 560
13. Näringsutskottet 562
14. Arbetsmarknadsutskottet 564
15. Civilutskottet 565
16. Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 567
Regelbeståndet 2022 568
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 571

1 Inledning

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2022. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2023 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2020/21, 2021/22 och det nu pågående riksmötet 2022/23 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 126 från riksmötet 2021/22 till och med nr 109 från riksmötet 2022/23. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade.

Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).

Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

2 Redovisning

2.1 Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2021/22

Rskr. 2021/22:126 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2021/22:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Rskr. 2021/22:390 Granskningsbetänkande våren 2022 Bet. 2021/22:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Rskr. 2021/22:391 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2021 Skr. 2021/22:75, bet. 2021/22:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Rskr. 2021/22:395 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2021 Skr. 2021/22:103, bet. 2021/22:KU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Rskr. 2021/22:400 Verksamheten i Europeiska unionen under 2021 Skr. 2021/22:115, bet. 2021/22:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2022/23

Rskr. 2022/23:60 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1) och den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.

2.2 Justitiedepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2014/15

Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3) och 2021/22:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om.
Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen närmare beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev.
Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.
Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.
Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1